Sidor

söndag 25 april 2010

Magiska ögonblick.

Gustav hade svårt att somna nu på eftermiddagen. Hur trött han än var så ville inte sömnen infinna sig och lilleplutt blev bara mer och mer ledsen och frustrerad. Det är ganska vanligt nu för tiden. Tur att mamma har små knep att ta till. Lite musik i högtalarna (Lisa Ekdahl idag. Annars är Bob Dylan eller Johnny Cash ett säkert kort), hålla tätt intill sedan dansar vi runt över golvet och sjunger med i låtarna. Rörelserna måste vara oregelbundna, men i takt med musiken. Kul tycker Gustav. Sedan skönt. Och sedan avslappnande.

Och medan jag vaggar, dansar och viskar texten i hans öra blir ögonlocken så tunga att de omöjligt går att hålla öppna. Och precis så somnade han. Tungt. Mot min axel. Och jag slogs av en sådan mäktig känsla. Medan jag dansade med honom över vardagsrumsgolvet i solens strålar och medan Lisa sjöng ut om kärleken föll tårarna. Och jag ville stanna i den stunden för alltid. Stanna det vackra ögonblicket. Han kom! Han är här. Så rik jag är!

2 kommentarer:

Anna sa...

Härliga ögonblick det där. Har också haft dem tillsammans med barnen och Uno Svenningsson.

Kram

MonaA sa...

Underbart att läsa, jag riktigt ryser och blir så himla rörd, så tårarna faller här också!
Vilken magisk stund! Behåll den i ditt hjärta!
Jag har såna stunder med mina älsklingar, de vackra och oförglömliga, fyllda av kärlek så man nästan tror man ska spricka av den!

Ja, du är rik! Stenrik!

Kram!
Mona