Sidor

fredag 30 juli 2010

Höjden av fräckhet.

Ännu en gång är vi utsatta för tjuvarnas fräckhet. Denna gången på vår egen uteplats. Efter en regnig promenad igår eftermiddag hängde jag min nya, fina regnkappa och regnskyddet till vagnen ute för att rinna av. Precis vid vår dörr. Alltså precis utanför. I morse regnade det fortfarande och jag sträckte ut handen för att hämta in regnskyddet för att vagnen inte skulle bli utsatt för ösregnet. Där ute var ingenting. Ska man inte få känna sig trygg på sin egen plats? Visst, mitt fel att lämna det ute, men jag trodde att jag fick behålla mitt på min plats.

Vad är det för värld vi lever i? Stöld på kyrkogården och nu hemma. Nog är nog. Ni, fräcka tjuvar, har gjort en mamma riktigt arg. Riktigt arg. Min gräns är nådd. Nu är det slut på godtrogenhet. Men det är himla tråkigt att behöva gå och vara misstänksam. Av min bästa granne och vittne fick jag veta att regnutstyrslarna sågs igår kväll vid 23 tiden. Någon gång mellan då och halv fem i morse har någon varit här och förpestat med sin närvaro.

Vem av grannarna kommer i min regnkappa nästa regnskur? Vilken vagn skyddas av vårt regnskydd? Att ta barnsaker. Höjden av fräckhet.

1 kommentar:

lilla angelyne sa...

Det är ju helt sanslöst hur fräcka folk kan vara. Buu!! Jag fattar inte hur de har mage?!