Sidor

söndag 29 augusti 2010

Daller och ohälsa.

Det här mammalivet gör inte direkt undervärk för kroppen har jag konstaterat. Flertalet gånger. Jag kanske inte ska skylla allt på graviditet och mammaskap för jag har dålig karaktär med. Lite.

Mycket.

När jag väntade lilleplutt gick jag upp 25 kg. Eller, efter 25 slutade jag väga mig. Möjligen smög det på några kilo till där de sista två veckorna. Många av kilona var vätska visserligen, men 25 kg. Jisses! Min barnmorska tröstade och sa att allt var i sin ordning. Ingen onaturlig viktuppgång och det skulle ta ca ett år innan kroppen återhämtat sig. Jag hörde till höger och vänster om alla som ammade bort sina kilon. Underbart. Det skulle jag också göra. Vart enda ett.

Trodde jag ja.

Direkt efter förlossningen försvann 10 kg. De andra 15 ville då rakt inte ammas bort. Ja, och när jag gick här hemma var det så lätt att småäta. En liten bit här och en där. Och så hann jag ju aldrig äta ordentliga måltid den första tiden. Det fick bli som det blev, tänkte jag och tröstade mig själv med jag varit gravid när jag såg mig själv i spegeln.

Nu är det snart ett år sedan jag jag sitter på +10. Inte kul. Alls. Det mesta sitter runt midjan och kläderna sitter varken bekvämt eller snyggt. Jag äter dåligt och sällan (gammal släng av ätstörningar) och hinner aldrig träna. Yogan som jag så stort började med rann ut i den berömda sanden. Jag orkar inte när jag är ensam. Dålig karaktär. Jag måste tydligen träna i grupp för att komma igång. Och när ska jag hinna det? O jobbar skift och oregelbundna tider. Den ena veckan är den andra aldrig lik så någon gruppträning lönar sig inte. Dessutom får jag inte komma upp i hög puls på grund av min sjukdom, endometrios. Gym? Usch, låter så himla tråkigt, men jag kanske måste ge det en chans. Eller simma kanske. Sedan måste jag bli bättre på att gå mina promenader. Det är ju mycket skönare att gå nu när det är svalare så det kanske inte blir såå svårt?

Steg ett i rätt riktning har blivit att äta ordentlig lunch med frukt som efterrätt tillsammans med Gustav. Och sedan har O och jag lovat varandra att hitta matglädje och börja laga ny, nyttig och spännande mat. Nu ska dallret bort.

2 kommentarer:

lilla angelyne sa...

Jag hejar på dig vännen och skickar lite pepp!!!

Finns det något träningscenter som kör yoga i grupp, kanske flera dagar i veckan? Jag tänkte köra igång med afro igen och har hittat ett där det går två gånger i veckan, då kanske det åtminstone passar en gång. ;-)

Åååå....hoppas vi kan ses snart!!
Kram

lilla angelyne sa...

...fast jag vill gärna tillägga att jag tycker att du är fin precis som du är. Och några 10 kg syns bara i dina ögon!

KRAAM