Sidor

onsdag 25 maj 2011

Diarré.

Japp, ovannämna härjar hos oss. Sedan länge. I liten blöja. Vi stora är skonade. Ja, mest eftersom det inte är av magsjukan det bajsas. Det är av annan okänd anledning. Varje morgon måste allt bytas och tvättas. Till och med madrass. Detta håller inte. Inte blöjan heller. Utöver dagen är det flertalet överfulla och liten rumpa är alldeles sår. Han skriker så fort vi kommer i närheten med en blöja eller den fruktade salvan.

Allergi tänker jag med ett frågetecken. Vi ger laktosfritt efter att ha helt uteslutat mjölk. Det gick bra. Men inte nu.

Läkarbesök imorgon för allergiutredningar. Sedan remiss vidare. Vi får se. Bara det blir bättre för mitt hjärta. Allt för att han ska bli bättre.

måndag 23 maj 2011

Plötsligt.



Det har gått 4 år. Och plötsligt. En text. En låt. En video.

Plötsligt.

Som om ingen tid gått.

Så kommer tårarna.

tisdag 17 maj 2011

Kändis.

En liten hälsning från en som var med i tidningen idag. Lite kul!



Ett reportage om vår butik i Dala Demokratens bilaga idag.



Idag är det 17 maj. Norges nationaldag. Jag blir alltid lika nostalgisk och Norgekär just denna dag. Livesändningen står på här och när jag hinner mellan kunderna lyssnar jag på kongesangen och nationalsången och sjunger med. En folkfest jag gärna hade varit med på plats för att fira. För min del blir det flagga i regn och kanske någon fika när jag kommer hem.

Gratulerer med dagen Norge!

måndag 9 maj 2011

Maj redan.

Tack för era tankar och kramar i mitt förra inlägg. Jag går ofta in och läser era ord och blir lika varm i hjärtat varje gång.

Vi står fortfarande på ostabil plattform, men jag hoppas att det finns en stabil framtid där allt har löst sig eller i varje fall lugnat sig. Just nu är det en stund i taget som gäller och det får jag ofta påminna mig om att hålla fast vid.

Gustav växer och växer. Allt fler ord har smygit sig in i vokabuläret. Nu är det "en puss" som repeteras om och om igen. Gullungen. Fler ord som dykt upp är guga (gunga), gott, blä, ett protesterande och kan-själv aktigt neeej, sol. Ja, det är en hel del till, men det går lite i perioder. När han inte vet eller kan säger han vävä och försöker visa med händer eller i läten. Som att flugan säger tssssss och bilen brum och kråkan kraa, när man dricker ahhhhh, äta något (gott) mmmmmm nam nam nam. Han gör sig förstådd de allra flesta gånger och förstår oss alla gånger. Det är väl en tidsfråga innan det släpper och han pratar mer. Jag tycker nog att han mer har fokuserat på den fysiska biten och där är han snabb och aktiv.

Snorig är han med. Och jag. Det går på rundgång mest hela tiden. Men solen skiner och det är skönt. Jag njuter på avstånd genom fönstret och längtar till nästa helg med en förhoppning att inte behöva sova bort den.