Sidor

torsdag 27 oktober 2011

Bästa sättet att vakna på.

Små fingrar tvingar upp mammans ögon.
-Gustav sovit klart. Mamma sovit klart!
Mamman är sömndrucken och mumlar lite. Ibland försöker hon också vinna lite extra tid genom att vända på sig. Då hoppar Gustav otåligt i sängen.
-Mamma sovit klart! Mamma häppa alla bilar. Många, många bilar. Köra sort, sort, sort. Leka många bilar. Bilar åka hiss. Mamma häppa. Mamma. Mamma. Sovit klart nu!

Och så var dagen i gång. Full fart från första stund. Med bilar. Många sådana. Som kör fort. Väldigt fort. Och mamman måste naturligtvis hämta dem. Och garaget med tillhörande hiss. Jag brukar få leka med favoriten Bärgarn. (Från Cars för den som vet och det gör ju jag. Jag vet knappt något annat.) Då är Gustav snäll säger han. Och det är han ju. Snällast i världen.

tisdag 18 oktober 2011

Vemod.

Kanske är det vädret. Kanske är det hormonerna. Kanske är det helt enkelt lite för mycket nu bara.

Jag klarar inte riktigt att binda ihop tankarna. Jag känner att jag till och med tänker långsammare. Pratar långsammare. Som om kroppen vill tala om för mig att sakta ner. Det ligger en slöja av vemod i luften just nu. Jag försöker fäkta bort den. Jag intalar mig själv att allt är bra. Fint. Toppen. Jag är lite trött bara.

Men något är det. Något annat. Det är svårt att bara vara. Vara i det, men det är nog just det jag behöver. Imorgon är en annan dag.

tisdag 11 oktober 2011

Personlig utveckling?

Jag har dagar på campus igen. Dessa dagar fyller mig så mycket med energi och kunskap.

Idag har vi diskuterat och jobbat med personlig utveckling. Vad är det? Vad tolkar du det som? Vi har också gjort övningar kring om hur jag är som person och hur jag reagerar i en konflikt. Mycket intressant och så användbart. Oavsett vilken situation man befinner sig i, privat eller yrkesmässigt. Egentligen kan jag tycka att det är märkligt och beklagligt att man inte har detta som ämne i grundskolan. Varför får man inga verktyg i detta i tidig ålder och kanske inte alls? Varför är svenska, matte och engelska så mycket viktigare?

Att ha en möjlighet och en plattform att utveckla och lära känna sig själv är ju lika så viktigt. Det är ju grundläggande för hur man sedan möter arbetslivet och livet i stort.

Jag ville egentligen skriva så mycket mer om detta, men hjärnan signalerar att den vill checka ut nu. Tankarna vill inte samarbeta så jag får återkomma. Man blir lätt lite mosig efter en dag som börjar mitt i natten och slutar några timmar in mot nästa natt. Gustav är sjuk så det blir inte så mycket sömn och dessa dagar på campus är väldigt långa och fullproppade med information. Bra sådan, men den måste sorteras också.

lördag 8 oktober 2011

Det här med att fylla år.

Mamman: Hur många år har du fyllt nu Gustav?
Gustav, utan att tveka: ÅTTA!

Naturligtvis!

Kalaset.

Dukningen. Det blev från filmen Bilar. Det allra bästa hade varit Rorri en racerbil, men det var svårt att få tag i. Gustav var mer än nöjd ändå.

Tjuvar en chokladboll innan alla gäster satt sig, men så får man göra på kalas.

Pajen svämmar över i ugnen.

Men det blev helt okej till slut. Och smakade mycket bra.

Fångad i ögonblicket.

Några av presenterna. Ingen missar nog vad denna kille gillar.

Och slutligen, bild på sängen som han sover sin tredje natt i. Bilar som sällskap. Såklart.

torsdag 6 oktober 2011

Terroriserad.

Som bekant ska vi ju flytta nu i december. Vår lägenhet har haft visning och intressenter, tack och lov att det är över. Vi ansvarar inte för att lägenheten blir uthyrd efter oss, men för det slitage som anses ovanligt hårt. Vi måste göra om två rum eller betala en summa pengar för att hyresvärden själv åtgärdar detta. Efter 4 år och ett busigt barn tycker jag ändå att summan pengar är överkomlig. Nu till problemet som fått stresshormonerna att löpa amock.

Vi får tillträde till huset 1 december. Vi skall vara ute ur vår lägenhet 31 december. Alltså har vi gott om tid för flytt och eventuell renovering. Ingen panik och allt känns skönt.

Sedan ringer telefonen. Igen och igen. Det är en av intressenterna på lägenheten. Personen vill veta allt om vår utflytt och renovering för personen ska minsann flytta in den 1 december. Jösses! Att tillägga. Samma person ringde mig ungefär 10 gånger om inte fler under en lektionstimme för några veckor sedan. Jag var övertygad om att det var O som ringde för att det hänt något med Gustav och att han hade lånat telefon av någon på sjukhuset. Och så var det bara en intressent som ville boka visning...

Denne intressent hade alltså fått för sig att vi skulle vara ute den 1 december och då skulle personen också flytta in. Och inte nog med det. Vi skulle ha renoverat klart tills dess. I tapeter som intressenten själv skulle välja. Vi säger att vi inte ska flytta det datum varpå personen blir lite upprörd och vill veta exakt datum. Vi påminner om att vi faktiskt har lägenheten till 31 och att vi själva bestämmer under den perioden. Lägger på och ringer upp hyresvärden.

Det ringer igen. Mitt i födelsedagsfirandet. Personen ger sig inte. Nu vill intressenten att vi betalar direkt till denne för att den själv kan renovera. För oss är det ju samma kostnad menas det. Jag säger att det är inte samma sak. Betalar jag den summan till hyresvärden går pengarna till inhyrd personal som gör jobbet åt oss. Betalar jag till intressenten går pengarna direkt till privat ficka. Jag påtalar också att om vi hyr in personal för renovering kommer personen att få välja tapeter. Hur bra som helst tycker jag. Alla glada och nöjda och inget strul. Men då pratas det om att det skulle ta så lång tid innan renoveringen skulle starta. Som om det är mitt problem, vill jag skrika.

Personen stressar igen med vilket datum vi är ute. Denne måste få besked NU. Jag går med på att bestämma ett datum där jag tror vi är ute. Personen berättar att denne ska skriva kontrakt imorgon (läs idag) och flytta in då. Jag tror och hoppas att vi är klara med varandra nu.

Men nej. Så var vi tillbaka på renoveringen. Betala till mig så gör jag det. Jag säger nej, så fungerar det inte. Jag vill att allt ska gå så smidigt som möjligt och vill då rakt inte ha med någon efterkommande hyresgästs önskemål att göra. Eftersom vi är hyresgäster nu bestämmer vi ju själva hur vi vill göra. Jag försöker få fram detta på ett fint sätt. Lyckas inte. Jag säger att jag vet inte ens om vi ska betala för att få det gjort åt oss. Jag vill ha det öppet utifall att jag ändrar mig. Kanske bestämmer jag mig för att måla vitt och så är det gjort. Men då utbrister personen att så får jag ju inte göra mot denne! Personen vill inte ha det vitt... Säger att jag återkommer nästkommande dag (läs idag), att jag inte orkar diskutera.

Ringer hyresvärden igen i dag och berättar att jag känner mig terroriserad. Får då veta att de själva ringt upp denne person och klarlagt att all kommunikation som rör lägenheten ska gå via hyresvärden och inte oss. Det vi har beslutat med vår besiktningsman gäller och de har denne person ingen rätt att lägga sig i. Skönt det! Personen hade då blivit så upprörd att denne tackade nej. Jösses!

Stress på hög nivå har det varit dessa senaste dygnen. Jag vet att jag kan andas ut nu, men jag är fortfarande upprörd. Jag ska försöka sadla om. Nu blir det som utgångspunkten. Vi flyttar i lugn och ro. Och får besluta vad vi vill utan någon som flåsar oss i nacken. Det blir nog bra.

Vackra ord från mormor på födelsedagen.

Jag kan inte sätta ord på den kärlek jag känner för dig. Idag fyller du 2 år. Jag blir tårögd bara jag tänker på dig eller pratar om dig. Du har gett mig så mycket ny energi. Jag ska alltid älska dig, lära dig saker, finnas där för dig, du-min älskade lilla solstråle, en liten grabb som gör mig lyckligare än något annat ♥
Grattis kära Gustav, kramar från Mormor

Sova egen säng.

Efter invasion med afte i munnen slutade Gustav med både napp och välling. Och samtidigt också med säng. Sin egen alltså. Han hoppade över i vår för att söka trygghet och närhet. Och fint så. Men pappan fick flytta ut och mamman fick knappt plats längre. Visst har det varit underbart att få ligga nära och lyssna på små andetag, men sömnkvaliteten har inte varit bra. Inte för mig i alla fall.

Jag tog hem en ny säng, min gamla växarsäng, för att se om det kunde locka till att sova själv. Det var kul att sitta i den i fem minuter. På kvällen var det panik. Så han sov kvar i stora sängen. Jag tänkte då att ja, men jag flyttar väl över honom när jag lägger mig. Sagt och gjort. Och gissa vem som vaknade och skrek som en stucken gris. Det var den sängen det.

I födelsedagspresent fick han av bästa familjen P en pysselbok med bilar, ni vet filmen bilar. I den fanns många klistermärken och mamman fick en idé. Upp med märkerna i sängen. Gustav fick välja var de skulle sitta och sedan bäddade vi om med sköna lakan. Och där blev han sittande. Sedan liggande. Lite saga och sedan god natt. Och han låg kvar. Sova alla bilar, sa han.

Och det gjorde han. Hela natten! Visserligen tog nattningen längre tid. Han var lite osäker och frågade om jag var kvar några gånger, men han somnade utan dramatik.

Kanske, kanske. Vi testar igen i kväll.

onsdag 5 oktober 2011

En mammas tankar.

2 år som har gått så fort. Jag har varit där hela tiden och ändå finns känslan där. Har jag varit där nog och hur kunde tiden rusa så? Jag bläddrar i bloggen och känner mig tacksam för att jag skrivit. Det finns mycket som glöms bort mellan bus och blöjor. Jag läser om dagen för ett år sedan. Det känns så nära.

En liten prins kom och vände upp och ner på allt jag visste. Allt jag var. En enda liten person som har lärt mig så mycket. Framför allt om lycka. Och den där kärleken. Den som är oändlig och villkorslös. Tacksamhet.

Vi har haft en fin dag. Först ett lekfyllt besök i stora lekparken och sedan i gackgack-parken, den med änderna. Gack gack äta macka. Blir glad. För de e gott. Gustav smakade också. Egentligen mer än han matade. Alla sätt är bra, är det inte så?

Vi har lasagne i ungen. Gustavs favoriträtt. Klart han ska få det på sin födelsedag. Sedan blir det lite fika. Först lite Dos simmar. Gustav står otålig bredvid mig. Gusta titta mamma! Han vill titta på Hitta Nemo (en stundvis ganska läskig film så hela får han inte se) och framför allt Doris. Ett litet klipp hinner vi med. Det är ju födelsedag trots allt.

En ny tid börjar.

Så var vi här. Den 5 oktober, 2 år efteråt. Gustav börjar bli stor!

Frukosten blev mycket lyckad. Det var en storögd kille som klev in i köket i morse. Ballonger och paket, till mig!? WOW! Underbart att vara med! Mamma älskar dig, nu och alltid.

Just nu leker han med presenterna från oss. Mycket duplo blev det. Och så boken förstås, Byggare Bob. Jag slog om den när jag kom hem. I lila papper.

Nu väntar födelsedagen på oss.

Förresten... Jag har problem att se min egen blogg och undrar om fler har samma problem. Märkligt!

tisdag 4 oktober 2011

Redo för födelsedagsfrukost.

Nu är dagen snart slut. Gustavs sista dag som 1åring. Han sover och medan han snusade sött dukade vi för frukost. Och ingen vanlig frukost, utan 2års frukost. Jag tror han blir överraskad.

Pojke eller flicka?

I bokaffärn. Kommer till kassan med två böcker och ber att få dem inslagna. Damen i kassan frågar då om det är till en pojke eller flicka och jag vill svara att det är till två barn. Det gör jag tyvärr inte. Bok 1 som är till en flicka slås in i ett färgglatt trevligt papper. Bok 2, till min son, slås in i ett svart papper. Hur snedvridet är inte det?! Bara för att Gustav är en pojke får han svart. Han hade valt rosa alla gånger framför svart. Barn är barn oavsett kön och de gillar färg. Sådant här gör mig upprörd.

Nu kan vintern komma.


Overall. Valet stod mellan denna och en annan betydligt dyrare. Jag hoppas den blir bra, annars byter jag till den andra. Från ellos.

Denna jacka, fast i vintermodell. Från PoP.


Minimal bild, men det är alltså överdragsbyxor. Från ellos.



Bästa mössan från PoP.

Varma vinterkängor. Gulliver, nytt märke för mig, men skulle visst vara mycket bra enligt expediten i butiken.

Termostövel från Viking.

Nu har jag klickat hem vintern. Gustavs kläder och skor är i box. Jag hoppas de kommer passa. En del har jag dock köpt i butik och där är storlekarna bra. Ett par höstskor blev det också. Passar för lek och bus i lite kallare väder. Det är dyrt med ny säsong. Maken får också lite nytt, men det vet han inte ännu. ;-) För min egen del är kläderna redan klara och det känns skönt. Och billigt framför allt.

lördag 1 oktober 2011

Obehagligt besök.

Efter ett obehagligt besök på jobbet igår kväll känner jag mig rätt så trött idag. Har drömt livliga och något skrämmande drömmar under natten. Ingen skön nattvila alltså. Polisen kopplades in och nu får jag vänta och se vad som händer. Det kändes nog mer dramatiskt än det var. Jag blev tillsagd att stänga dörrar och låsa om mig. Och där var pulsen hög. Jag har livlig fantasi. Eller kanske har jag bara en naturlig instinktiv vaksamhet? Hur som, obehagligt var det och det ligger ännu och bubblar i magen. Och jag irriterar mig över min naivitet.

Vi har gått in i oktober. En månad som kommit att bli en av de bästa. För två år sedan var Gustav på väg ut i världen. Det dröjde ju mången dag innan han behagade att titta ut, som ni minns. Men tänk, vi har snart en tvååring hemma! Makalöst. Jag planerar kalaset. Tårtor, presenter och servis. Jag har hittat tallrikar och muggar som skulle få Gustav att hoppa högt. Kruxet är att de bara finns på nätet. Och de hinner nog inte fram. Jag får leta vidare i en fysisk butik. Vem kan ha kalasservis tro? Någon som vet?