Sidor

måndag 28 november 2011

Vitt bajs.

Första advent kom och gick. Ingen vidare julstämning då vi hade +10 grader och regn.

Men till kvällen hände något och det kom snö. Jag som egentligen inte gillar vintern, blev glad. Äntligen kan det bli lite ljusare. Jag hämtade Gustav och vi tittade ut genom fönstret. Jag berättade för honom att det snöade. Men så var det tydligen inte.

Gustav berättade nämligen att det ramlade vitt bajs från himlen. ;-)

Snart december vilket innebär flytt för oss. Stressigt, men så härligt. Snart får jag pyssla till jul i vårt nya hem. Längtar!

fredag 25 november 2011

Under drömmarnas slöja.

När jag sover, när jag befinner mig i en annan värld, under en slöja av drömmar. Det är då vi möts.

Du och jag. Jag och du.


Hastigt och precis som om det aldrig hänt. Då står du där. I en folkmängd. Bland blommorna. Mellan träden.

Oftast springer du. Bort från mig. Innan jag hinner ropa. Stanna älskling. Stanna en stund. Hos mamma. Hos mig.

Innan du försvinner vänder du dig om. Din blick är klar och lycklig. Jag vet. Du har frid. Och sedan ler du. Med hela din själ ler du och jag läks en bit. Bruna lyckliga ögon. Så som jag föreställer mig att de hade sett ut. Och bruna små lockar i nacken. Precis så som jag alltid drömmer om dig.

Under drömmarnas slöja. Då möts vi. Mor och son. Alltid så. Aldrig annars.

Du fattas mig!

torsdag 10 november 2011

Lite under ytan.

Det går lite segt här ännu. Hormonerna håller fortfarande i sig och jag har åkt på både förkylning och urinvägsinfektion. Allt på samma gång, men det kanske är lika bra? Kissade blod så det fick bli ett besök hos farbror doktorn för att få antibiotika. Nu kan det väl bara gå uppåt, hoppas jag. Jag känner att jag kan andas nu, mer än tidigare, så hormonerna har börjat att dra sig tillbaka.

Mindre än tre veckor till flytt nu. Det kommer hastigt på, trots att vi haft god tid på oss. Märkligt det där. Vi har i alla fall börjat packa lite smått så nu står det kartonger och viskar om en ny tid. Jag ser fram emot många härliga kvällar framför kakelugnen, brödbak i bakugnen och pulkaåkning i backarna. Underbart!

Dagarna går och Gustav utvecklas mer och mer. En stor liten kille nu. Trotsig, men härlig.

Imorgon är min första dag på praktiken genom utbildningen. Jag ska följa chefen på en butik med väldigt fina barnkläder. Jag tror det blir bra.

På återseende. Ta hand om er.

onsdag 2 november 2011

Hormondöden.

Ja, så känns det. Hormondöden. Dessa eviga hormoner... Ibland vill jag bara skrika rakt ut. Man får välja mellan pest eller kolera när det kommer till endometrios. En kvinnas värsta fiende.

Jag har gått en vecka in i ett hormonbyte. Från Enanton (sprutor) till Synarela (nässpray). Jag fick sådan panik över att behöva ta de där vedervärdiga sprutorna så jag ringde min läkare och bad att få byta till sprayen. Glad över att slippa sticka mig i magen med monsternålen hämtade jag ut den nya medicinen. Vad jag då hade glömt var biverkningarna. Nu minns jag.

För att nämna några. Koncentrationssvårigheter. Tankspriddhet. Yrsel. Värk i leder och muskler. Huvudvärk som liknar migrän alla dagar sedan start. Sömnstörningar, endera vill jag bara sova eller också kan jag inte sova. Nedstämdhet och igår kom den första ångestattacken som ett brev på posten. Jag tål helt enkelt inte Synarela. Jag mår SKIT. Rullgardinen har gått ner och så här vill jag inte leva.

Det blir byte tillbaka till pest från kolera. Vidriga endometrios.